Wednesday, June 22, 2011

Celebert besok

I mandags fick vi besok av var f.d. au-pair Hanna. Lilla, underbara Hanna-panna kom till oss fem dagar innan 9/11, 2001 och stannade kvar! Vi erbjod henne naturligtvis att aka hem, men hon ryckte bara pa axlarna och tyckte att asch, jag stannar. Sadan var/ar hon. En helt underbar tjej som tog hand om och framfor allt lekte med var stora tjej, som da var var minsta och enda. Jag hoppas Hanna hade det bra hos oss. Vi hade det valdigt bra med henne.
Nu ar hon biologilarare pa ett gymnasium i Helsingborg och bor med sin Filip i Lund.
Stackarna kom till var stokiga, roriga lagenhet och jag hade naturligtvis, mitt upp i uppsatsskrivning och allt, glomt att de skulle komma sa vardinnekonsterna var inget jag kan stoltsera med precis. Vi bestallde hem mat och till det drack vi vatten. Jag erbjod den enda olen som stod i kylen, men det var ingen som nappade. Hanna och Filip hade med sig en pase svenskt smagodis, *sang av anglakor*, som vi at till efterratt. Jag var en kass vardinna med andra ord. Sonen, som ar lite udda, klarade inte av uppstandelsen nar H och F anlande sa han gomde sig under var sang, skrek och slogs, kastade saker och forde allmant liv. Jattejobbig var han, men han lugnade sig betydligt nar snalle Filip borjade prata Transformers med honom.
Vi satt och pratade lange och jag ville att de skulle stanna for alltid, men till slut ville de ga sa klart.


Nar de hade gatt fragade vi stora hur det var att traffa Hanna igen, efter sa manga ar, och om hon kom ihag henne fran tiden nar Hanna bodde hos oss. Hon ar rolig, var stora tjej, hennes svar: "Yes, I remember Hanna, the woman who raised me!", sa hon med glimten i ogat och inte sa lite dramatik, och det tyckte vi var himlans kul bade min make och jag.

2 comments:

vally said...

Åh Hanna som var så fin, som I och jag träffade en gång innan hon skulle fara till er i NY.
Minns den dag när allt förändrades i världsstaden. Jag ringde Hannas pappa i Alingsås och sa att det var klart att de måste vara oroliga och ville ha hem, sin flicka. Han genmälde lugnt och sansat att det klarar Hanna.

Hanna said...

Men vilken härlig kommentar storan ger. Haha! Det var så härligt att komma hem till er. Hjärtligare och välkomnande hem får man leta efter. Nu har vi kommit hem till Sverige och är lagom jetlagade. Till min stora förskräck verkar det som min marc jacobsväska har kommit bort vid baggage inspection. Den låg inte i resväskan när vi kom hem. Så nu rings det en hel del. Denna byråkrati... Kram kram