För 10 år sedan skulle min stora börja sin andra dag i förskolan. Jag tror jag har skrivit om dagen förut (förrut? Kan aldrig komma ihåg), hur jag spenderade dagen paralyserad i pyjamas framför TV:n; min make såg tornen rasa "live" från taket av sitt kontor; vi nödprovianterade med resten av Manhattan; Sverige kommunicerade oroligt via telefon och mamma (eller var det min bror?) skrek att nu flyger ett annat plan in i det andra tornet, samtidigt som vi hade varandra i luren; lukten och rökdimman över min stad; rökpelarna som syntes från vår balkong. Och så det overkliga lugnet dagen efter...vår 7-åriga bröllopsdag.
3 comments:
Fortfarande overkligt och obegripligt. Man minns dagen som igår och känner samma tomrum idag som då. Kan inte ens ana hur det var för er som var där. Happy Anniversary! Kram
Minns hur sonen låg i soffan och ropade att det är ett plan som flyger in i en skrapa i NY.
Jag fick början till panik, eftersom jag tänkte på er.
Jag tog en promenad när det rett ut sig lite.
Har följt tv några timmar i dag.
Kusligt.
Jag har inte följt sändningarna på tv idag men jag satt som fastklistrad framför tv:n för tio år sedan. Kusligt var rätta ordet!
Post a Comment