Menar du att hon klär honom i sk tjejiga kläder? Eller att det är second hand? Jag skulle inte sätta på min son klänningar och ryschpysch, men blommigt är han jättefin i.
Eh, ja, det är för mycket för mig också. Men jag förstår tanken bakom. Om sonen själv vill ha det när han klär på sig idag så skulle jag inte opponera mig. Men så klär han sig inte så egentligen är det rent hypotetiskt av mig att tro så.
Jag förstår inte tanken bakom att klä en pojke I uppenbara flickläder (jo det finns sådana). Könsneutrala kläder förstår jag, men blommig klänning till en pojkbebis?
Håller med dig, förstår inte det där heller, strumpbyxor med hjärtan etc VARFÖR?? Läste om en familj på aftonbladet (kommer inte ihåg om de var svenska eller engelska eller amerikanska) som vägrade att berätta könet på sitt tredje barn bara för att barnet inte skulle placeras i ett könsfack. De äldre barnen som de hade var båda pojkar men som fick ha långt hår och flätor och valde de rosa leksakerna i affären... Vet inte riktigt vad som är rätt eller fel. Klart att barnen måste få välja själva, men när de är bebisar väljer de ju knappast själva. Det känns lite som om de vuxna "leker" att sina små bebisar är som små söta dockor som man kan klä ut.
Marie A: En bebis får ju inte välja i vilket fall som helst, så ingen vet ju om bebisen helst hade velat ha blommigt eller mörkblått med Batman-tryck....:-)
Jag blir inte alls provocerad av att man skakar om i könsrollerna utan tycker det är fräscht och alldeles rätt och riktigt att göra det. Barn ska få välja från hela paletten, inte bara halva. Då måste några gå före och vara lite obekväma. Hur ska man annars göra? Som tur är är det inte så få som gör det nu, inte i Sverige i alla fall. I USA kanske de är lite efter på den fronten möjligen:-) /AK
@AK Vad vi pratar om är när man trycker på blommiga kläningar på små pojkar. Men om du tycker det är Ok så är det upp till dig. Jag tycker inte det är OK, men det är ju min åsikt. Hade det varit en dotter, hade hon haft lastbilar på byxorna? Tror inte det! Vet inte om du har varit inne på den bloggen som NYC-mamman hänvisar till?
I USA är de så hopplöst efter. Ja du AK, helt fel resonerar du ju inte:-). Jag tänker på gamla foton där pojkar är klädda I klänningar och rysch-pysch (hur nu det stavas). Jag tror till och med det finns foton på min egen far i klänning och Han är inte lastgammal:76. Vad har hänt med klädvalet och jämställdheten? Det är kanske som du skriver AK, bra att någon går före och är lite obekväm. Eller snarare gör oss obekväma! Jag tror baskemej att jag har ändrat mig lite grand. Tyvärr tror jag andå att Bertil blir mobbad om han kommer till skolan I blommig klänning när han är 8.
Klart att vi alla får ha våra egna åsikter här på min lilla blogg. Och jag tror nog Clara hade satt lastbilsbyxor på en "Bertila"...
Jag tycker fortfarande det känns fel att medvetet utsätta sina barn för eventuell mobbing. Jag har däremot inget emot om barnet själv väljer en typisk "icke" färg för sitt kön! Missförstå inte min "point" jag tycker om mycket färg på pojkar (varför måste de gå i grått, svart, blått, grönt, brunt) det är själva plaggtypen som klänning, kjol strumpbyxor som jag aldrig skulle sätta på min pojk. Väljer han det själv, fine!
@Marie A:Bilar på byxor och tröjor har min dotter haft under hela sitt liv, varvat med blommor och randigt och rutigt och hela faderitten:-)
Bebisar är det ju "ofarligt" att ha allt möjligt på, eftersom de inte blir "mobbade" i den bemärkelsen som de kan bli när de är "ensamma" på dagis/skola. Så man kan passa på då:-)
Det är klart att diskussionen blir mer nyanserad om det handlar om ett skolbarn - det viktigaste borde vara att signalera till barnet att "det DU tycker är fint, får du ha på dig" och har då barnet fått ha hela skalan av färger från start, är det ju klart att ungen har mer att välja på. Men i skolan väljer man ju ofta utifrån vad andra vill ha, så då är det svårare att få fram budskapet om att välja med hjärtat. MEN att ge barnet möjlighet att ha alla färger (och vänja släkt och vänner från början, så behöver de inte ha så jobbigt sen...;-))från start, tror jag ger bästa chansen att barnet vågar välja inifrån sig själv även som stor - även om det absolut inte behöver vara fel att "vilja passa in" i sig. Problemet är ju alla de barn som innerst inne vill ha en viss färg/mönster osv men som inte vågar det:-( pga att inga andra går emot de trånga könsnormerna.
Könsnormerna är inte omöjliga att påverka, men det krävs att det finns folk som vågar ge sitt barn det utrymmet.
NY-mamman, vad öppet du resonerar, förresten! Härligt!/AK
@AK Jag tänker sätt punkt för detta nu. Jag tror nämligen att du har missförstått mig från början. DET ÄR INTE FÄRGERNA I SIG SOM JAG INVÄNDER MIG EMOT, det är den typiska flick-plaggtypen så som kjol, klänning och strumpbyxa som jag inte tycker passar på en pojk! Sedan håller jag med att man kan passa på medans de är så små så att inte omgivningen mobbar dessa för fel val av tryck på kläderna. Se bara på NYC-mammans pojk som inte fick/kunde ha lila crocks förra året för att en flicka på lekplatsen undrade varför han hade flickskor på sig, då var det färgen som avgjorde for denna lilla flicka att det var flickskor inte modellen. Jag har alltid signalerat till mina barn (en pojk och en flicka) att det är Ok med vilken färg som det själva väljer, men hade min son frågat om klänning så hade jag nog avrått honom om detta plagg, världen är tillräckligt hård ändå utan att man behöver utsätta dem för detta medvetet. Nu kan du sluta hoppa på mig för jag hoppar inte på dina åsikter, trodde att vi hade åsiktsfrihet! Jag säger inte att det ena är rätt eller fel bara vad jag inte skulle gjort eller gjort!!!
13 comments:
Menar du att hon klär honom i sk tjejiga kläder? Eller att det är second hand? Jag skulle inte sätta på min son klänningar och ryschpysch, men blommigt är han jättefin i.
Just blommig klänning är lite för mycket för mig, på en pojke.
Eh, ja, det är för mycket för mig också. Men jag förstår tanken bakom. Om sonen själv vill ha det när han klär på sig idag så skulle jag inte opponera mig. Men så klär han sig inte så egentligen är det rent hypotetiskt av mig att tro så.
Vem är det du pratar om nu då...är det fortfarande Clara?
Japp, Clara. Det ska ga att klicka pa "här". Jäklans skitiPad!
Jag förstår inte tanken bakom att klä en pojke I uppenbara flickläder (jo det finns sådana). Könsneutrala kläder förstår jag, men blommig klänning till en pojkbebis?
Håller med dig, förstår inte det där heller, strumpbyxor med hjärtan etc VARFÖR?? Läste om en familj på aftonbladet (kommer inte ihåg om de var svenska eller engelska eller amerikanska) som vägrade att berätta könet på sitt tredje barn bara för att barnet inte skulle placeras i ett könsfack. De äldre barnen som de hade var båda pojkar men som fick ha långt hår och flätor och valde de rosa leksakerna i affären...
Vet inte riktigt vad som är rätt eller fel. Klart att barnen måste få välja själva, men när de är bebisar väljer de ju knappast själva. Det känns lite som om de vuxna "leker" att sina små bebisar är som små söta dockor som man kan klä ut.
Marie A: En bebis får ju inte välja i vilket fall som helst, så ingen vet ju om bebisen helst hade velat ha blommigt eller mörkblått med Batman-tryck....:-)
Jag blir inte alls provocerad av att man skakar om i könsrollerna utan tycker det är fräscht och alldeles rätt och riktigt att göra det. Barn ska få välja från hela paletten, inte bara halva. Då måste några gå före och vara lite obekväma. Hur ska man annars göra? Som tur är är det inte så få som gör det nu, inte i Sverige i alla fall. I USA kanske de är lite efter på den fronten möjligen:-)
/AK
@AK Vad vi pratar om är när man trycker på blommiga kläningar på små pojkar. Men om du tycker det är Ok så är det upp till dig. Jag tycker inte det är OK, men det är ju min åsikt. Hade det varit en dotter, hade hon haft lastbilar på byxorna? Tror inte det!
Vet inte om du har varit inne på den bloggen som NYC-mamman hänvisar till?
I USA är de så hopplöst efter. Ja du AK, helt fel resonerar du ju inte:-). Jag tänker på gamla foton där pojkar är klädda I klänningar och rysch-pysch (hur nu det stavas). Jag tror till och med det finns foton på min egen far i klänning och Han är inte lastgammal:76. Vad har hänt med klädvalet och jämställdheten? Det är kanske som du skriver AK, bra att någon går före och är lite obekväm. Eller snarare gör oss obekväma! Jag tror baskemej att jag har ändrat mig lite grand. Tyvärr tror jag andå att Bertil blir mobbad om han kommer till skolan I blommig klänning när han är 8.
Klart att vi alla får ha våra egna åsikter här på min lilla blogg. Och jag tror nog Clara hade satt lastbilsbyxor på en "Bertila"...
Jag tycker fortfarande det känns fel att medvetet utsätta sina barn för eventuell mobbing. Jag har däremot inget emot om barnet själv väljer en typisk "icke" färg för sitt kön! Missförstå inte min "point" jag tycker om mycket färg på pojkar (varför måste de gå i grått, svart, blått, grönt, brunt) det är själva plaggtypen som klänning, kjol strumpbyxor som jag aldrig skulle sätta på min pojk. Väljer han det själv, fine!
@Marie A:Bilar på byxor och tröjor har min dotter haft under hela sitt liv, varvat med blommor och randigt och rutigt och hela faderitten:-)
Bebisar är det ju "ofarligt" att ha allt möjligt på, eftersom de inte blir "mobbade" i den bemärkelsen som de kan bli när de är "ensamma" på dagis/skola. Så man kan passa på då:-)
Det är klart att diskussionen blir mer nyanserad om det handlar om ett skolbarn - det viktigaste borde vara att signalera till barnet att "det DU tycker är fint, får du ha på dig" och har då barnet fått ha hela skalan av färger från start, är det ju klart att ungen har mer att välja på. Men i skolan väljer man ju ofta utifrån vad andra vill ha, så då är det svårare att få fram budskapet om att välja med hjärtat. MEN att ge barnet möjlighet att ha alla färger (och vänja släkt och vänner från början, så behöver de inte ha så jobbigt sen...;-))från start, tror jag ger bästa chansen att barnet vågar välja inifrån sig själv även som stor - även om det absolut inte behöver vara fel att "vilja passa in" i sig. Problemet är ju alla de barn som innerst inne vill ha en viss färg/mönster osv men som inte vågar det:-( pga att inga andra går emot de trånga könsnormerna.
Könsnormerna är inte omöjliga att påverka, men det krävs att det finns folk som vågar ge sitt barn det utrymmet.
NY-mamman, vad öppet du resonerar, förresten! Härligt!/AK
@AK Jag tänker sätt punkt för detta nu. Jag tror nämligen att du har missförstått mig från början. DET ÄR INTE FÄRGERNA I SIG SOM JAG INVÄNDER MIG EMOT, det är den typiska flick-plaggtypen så som kjol, klänning och strumpbyxa som jag inte tycker passar på en pojk!
Sedan håller jag med att man kan passa på medans de är så små så att inte omgivningen mobbar dessa för fel val av tryck på kläderna. Se bara på NYC-mammans pojk som inte fick/kunde ha lila crocks förra året för att en flicka på lekplatsen undrade varför han hade flickskor på sig, då var det färgen som avgjorde for denna lilla flicka att det var flickskor inte modellen.
Jag har alltid signalerat till mina barn (en pojk och en flicka) att det är Ok med vilken färg som det själva väljer, men hade min son frågat om klänning så hade jag nog avrått honom om detta plagg, världen är tillräckligt hård ändå utan att man behöver utsätta dem för detta medvetet.
Nu kan du sluta hoppa på mig för jag hoppar inte på dina åsikter, trodde att vi hade åsiktsfrihet! Jag säger inte att det ena är rätt eller fel bara vad jag inte skulle gjort eller gjort!!!
Post a Comment