Här sitter jag. Där ligger ett paraply. Som någon glömt. Det regnar. Jag har inget paraply med mig. Inga regnstövlar heller. Jag är frestad att ta paraplyet. Men jag gör det inte. Jag går min väg. Någon annan kommer att ta paraplyet och ha stölden på sitt moraliska samvete. Men inte jag.
4 comments:
Duktig du är!
Den verkar lätt att känna igen. Nog bra att du inte norpade den.
Frukt av fostrargärning a la Vally
:-)
Sån är jag också. Ärlighet varar alltid längst - både i ord och handling! Kramkram
Ja jag har blivit arligare med aldern. Harom dagen hittade jag nagra dollar pa golvet pa Starbucks och istalllet for att stoppa dem i fickan stoppade jag dem i dricksburken! Det kanns sa mycket battre. Jag jobbar pa det dar. Jag kanner att jag nog inte alltid har varit sa moralisk och arlig i mitt liv sa det ar dags att ta igen det nu. Karma.
Post a Comment