Thursday, June 30, 2011

Wednesday, June 29, 2011

Rörigt

Jamen jag känner mig ganska rörig just nu. Det får nog se ut såhär ett tag tror jag. Ja...ni ser att jag har ändrat utseende på bloggen va? Inte?

Tja...

Pianona har kommit fram igen

"Pianona", säger man så? Hur som helst, minns ni att jag skrev om dem i fjol? Nu har de kommit fram igen. Det här står i Central Park och idag när vi knallade hem från skolan satt en hemlös snubbe och spelade samma melodi om och om och om och om igen. En melodi som jag också kan och som ytterligare en person kan kompa till på den ljusa oktav sidan av pianot. Herregud jag kan inte uttrycka mig, men jag hoppas ni fattar. Hur som helst efter att han hade suttit där och klinkat den här minst sagt repetitiva melodin om och om igen gick en man upp och kompade honom. De spelade en stund sedan gick den hemlösa och den kompande mannen satt kvar och jazzade en stund. Ett himla trevligt intiativ de här "pianona".

Forskningsprojektet

Jag vet att ni haller pa att do av nyfikenhet over mitt forskningsprojekt dar hemma i stugorna. Nu har jag bestamt mig: jag ska titta pa reklamtv! Japp. Tydligen ser amerikanska barn i genomsnitt 8000 reklamsnuttar for mat och utav dessa ar bara 165 reklam for nyttig mat. Det tyckte jag lat fruktansvart och nyttig mat ligger mig varmt om hjartat sa jag beslutade mig for att gora nagot spannande av det har, sa nu gor jag det. Det handlar mest om att sammanstalla artiklar och lasa fakta som redan finns, men det ar kul. Min professor tyckte det var en alldeles fortrafflig ide. Spannande fortsattning foljer. Jag lovar!

Vuxensåpbubblor

Igår kväll när K och jag promenixade i Central Park fick vi prova på att göra gigantiska såpbubblor. Vem behöver en Masters i psykologi när man kan tjäna dricks på bubblor?

"Du ar vad du laser"

Ni ser att jag har redigerat lite i min blogglista va? Och jag har stajlat om bloggen ocksa, om det ar nagon som inte marker menar jag. Ville bara papeka det. Hur som helst sa har jag en del halvkassa bloggar dar marker jag, inga namn. Jag skulle vilja lagga till tva till som jag brukar lasa men jag far inte in dem. Jag vet inte hur man gor!! Efter sommaren tankte jag gora som sa att jag slutar lasa bloggar och istallet plockar upp en bok varje gang jag blir sugen pa att lasa. Det har namligen blivit sa illa i mitt lilla liv att jag nufor tiden bara laser bloggar och ingen annan litteratur. Jo, kurslitteratur. Jag saknar't.

Ja, vad ska man saga

Att jag har trakigt i skolan? Att jag tyckte bloggen var trakig kanske? Att jag inte har nagot kul att skriva om? Ja ni far valja sjalva helt enkelt. Rack upp handen den som far huvudvark!

Sunday, June 26, 2011

Ridtur

Jag är livrädd för hästar.

Det går inge' bra just nu

Jag vill också vara på bögparad...
Får man förresten säga så, bög, eller ska man säga homo? Jag vill vara PK. Det här är en PK blogg.
Nu går jag verkligen hem.

Mina nya skor

Impulsköpta för de jag hade på mig gick sönder. Hur ofta händer det?

Morran och Newyorkmamman

...i bloggbråk! Men jag svarar när jag är hemma vid datorn. Jobbigt och pilligt från iFånen.

http://morranovarlden.blogspot.com/2011/06/dubbelmoralens-hogborg.html

Äsch jag skojar! Vi har bara lite skilda åsikter. Men hon har nog snart övertygat mig ska ni se.

Jag konverterar

Tjoflöjt! Nu ska jag gå hem och omskära min son.
Nej just det, han är ju med sin far på bögparad i The Village.

Jag äter

Bagel med cream cheese, rökt lax och capris. Urgott! Till efterrätt tar jag några nävar chokladdoppade russin.

Jag pluggar

Jag sitter hemma hos mina judiska väninna och pluggar. Hon är inte här. Här satt jag hela dagen igår också.

Saturday, June 25, 2011

Där försvann den aptiten, men det ska jag kanske vara tacksam för

Jag tappar faktiskt aptiten när jag läser Alex Schulmans senaste inlägg. Klipper naglarna på ett bageri? Jag orkar inte länka och ha mig så ni får klicka till vänster.

Röd dag i Sverige

Ni har det bra, det har ni. En röd dag att sova ruset av er.
Den här rubriken tycker jag var kul. Man måste vara PLUS medlem för att läsa Aftonbladets tips men ni, mina kära läsare, ska få mitt heta tips...









Vad sägs om: sup inte så mycket dårå! Va? Bara en liten snilleblixt jag fick.

Friday, June 24, 2011

Små Grodorna

Trevlig Midsommar från New York

Det regnar.

Elsa billgren

Vilken cool böna!

Skolavslutning

Ska det va' så ska det va'! Cap and gown och hela köret. Man går ju bara ut Kindergarten en gång, hoppas jag.






















Nästa år blir det hårda bud i en ny skola: första klass i en "charter school" som det kallas. Mer om det i ett senare inlägg, ni får googla så länge. Då börjar han 7:45 på morgonen och slutar 16. En timmas läxa varje dag, och en läsplatta att läsa böcker på får de. Uniform med slips och kavaj. Det ni. Mamma är inte helt nöjd, men man får ta seden dit man kommer helt enkelt.

Ny frilla

Lite "red neck" möter hockeyfrilla. Vad tycker ni?
Midsommarafton idag då. Vad gör ni?

Wednesday, June 22, 2011

Pluggstress

På måndag har jag en stycken tenta, plus en stycken uppstats som ska vara inlämnad, plus en stycken omskrivning av uppsats som ska vara inlämnad. Om jag är stressad? Om jag pluggar? Vad ser det ut som?!!


Eh...

Men ååååå....

























Önskar mig

En glasdalahäst!


















Från cooee.

Och så bild på godispåsen

Före och efter. Den gick från full till tom på två timmar. Jag förbjöd Hanna och Filip att äta för de kan ju äta hur mycket de vill i Sverige. Jag sa ju att jag var en kass värdinna!

Celebert besok

I mandags fick vi besok av var f.d. au-pair Hanna. Lilla, underbara Hanna-panna kom till oss fem dagar innan 9/11, 2001 och stannade kvar! Vi erbjod henne naturligtvis att aka hem, men hon ryckte bara pa axlarna och tyckte att asch, jag stannar. Sadan var/ar hon. En helt underbar tjej som tog hand om och framfor allt lekte med var stora tjej, som da var var minsta och enda. Jag hoppas Hanna hade det bra hos oss. Vi hade det valdigt bra med henne.
Nu ar hon biologilarare pa ett gymnasium i Helsingborg och bor med sin Filip i Lund.
Stackarna kom till var stokiga, roriga lagenhet och jag hade naturligtvis, mitt upp i uppsatsskrivning och allt, glomt att de skulle komma sa vardinnekonsterna var inget jag kan stoltsera med precis. Vi bestallde hem mat och till det drack vi vatten. Jag erbjod den enda olen som stod i kylen, men det var ingen som nappade. Hanna och Filip hade med sig en pase svenskt smagodis, *sang av anglakor*, som vi at till efterratt. Jag var en kass vardinna med andra ord. Sonen, som ar lite udda, klarade inte av uppstandelsen nar H och F anlande sa han gomde sig under var sang, skrek och slogs, kastade saker och forde allmant liv. Jattejobbig var han, men han lugnade sig betydligt nar snalle Filip borjade prata Transformers med honom.
Vi satt och pratade lange och jag ville att de skulle stanna for alltid, men till slut ville de ga sa klart.


Nar de hade gatt fragade vi stora hur det var att traffa Hanna igen, efter sa manga ar, och om hon kom ihag henne fran tiden nar Hanna bodde hos oss. Hon ar rolig, var stora tjej, hennes svar: "Yes, I remember Hanna, the woman who raised me!", sa hon med glimten i ogat och inte sa lite dramatik, och det tyckte vi var himlans kul bade min make och jag.

Tuesday, June 21, 2011

Man kanske skulle ge sig på ett försök...

Många strängar på sin lyra

Han har sytt en liten kudde, min galne son. Stolt moder fäller en tår.
Barnen har även designat och tryckt på tyget. Snyft igen. Tänk va di hittar på ändå här borta i Amerikat!

Sunday, June 19, 2011

Här är han

Med 2/3.

Middag

Snart blir det farsdagmiddag framför TV:n. Ett stort "no-no" i vår familj så ni kan ju tänka er hur speciellt det var.

Fars Dag

Det var Fars Dag i USA idag. Igår kväll kom jag på att jag hade fixat absolut ingenting åt fadern i huset för jag hade varit så upptagen med min uppsats. Och han som ordnade så fint för mig på Mors Dag med rosor och teckningar från barnen och lyxig frukost. Prestationsångest! Men skam den som ger sig, och bra sås reder sig själv: jag RITADE några blommor till min make! Och klippte och tejpade och piprensade.
Han blev glad. Ett kort blev det också. Inga alster à la Camillos, men bättre än inget.
Barnen vaknade supertidigt och ritade teckningar. Till frukost åt vi onyttiga flingor och färska croissanter. Lyckan visste inga gränser!

Här sitter en tjuv

Den här lilla telefonen snodde hon med sig från en leksaksaffär upptäckte vi när vi var alleles för långt därifrån för att gå och lämna tillbaka. "Nu kommer polisen och tar dig och du får sitta i fängelse och aldrig mer se mamma", konstaterade storebror. Hårda bud.

Blommig hatt

Och så den här då som får ha blommig solhatt! Nej jag går för långt.

Pojke/flicka?

Tänk vad jag tycker det är kul att klä min lilla tjej i s.k. pojkkläder. De stackars amerikanerna blir alldeles svettiga när de inser att de sagt fel och vet samtidigt inte vilken fot de ska stå på för de kan ju inte förstå varför hon har blått på sig!

501

Inte lika coolt som 500, men så kan det gå. Det här är alltså mitt femhundraförsta inlägg, på den här bloggen.

Imagination Playground

Ska ni turista med små barn i New York på sommaren? Gå då hit för sjutton gubbar! Burling Slip, Southferry Seaport.

Gul

Gray's Papaya

Saturday, June 18, 2011

Intressant reflektion

Intressant reflektion utav mitt lilla "hatobjekt", som jag inte alls hatar, jag är bara så VANSINNIGT JÄKLA AVUNDSJUK PÅ HENNES SNYGGA BLOGG!! *pust*

Smal på ålderns höst

Kvinnorna på min moders sida av släkten har alltid varit lite viktfixerade. Lite, host! Hur som helst så har det bantats och räknats kalorier så länge jag kan minnas. Och nupits i valkar och mätts med måttband. Och ståtts på vågar! Så lite skadad är man ju. Till saken hör att ingen av oss är särskilt överviktig, men vi tycker alla själva att vi är det. Så vi, ja jag är inte bättre jag, har bantat oss igenom livet. Men, och här kommer det fina i kråksången (eller är det kråksvängen?), om det nu har varit så att vi kanske har haft lite bulliga rumpor eller för tjocka lår, i vårt eget tycke alltså, så verkar det försvinna med åren! Titta på min vackra moder, där sitter hon och är smal och vacker som en vidja i motljuset i köksfönstret! Hon ser det inte själv, men så är det. Likadant med min moster: den lilla, lilla människan blir bara mindre och mindre för varje år jag ser henne, mästerbanterskan av alla banterskor! Så nu har jag alltså detta att se fram emot, på ålderns höst, att jag kommer att bli smal. Det var det som var kråksången, eller svängen. Frisk? Äsch, vem bryr sig.

(Vågar och kors).
Värdelöst inlägg no. 85, eller något högre. Har tappat räkningen.

41-åringen

Inte helt olika.

75-åringen

I motljus. Inte så illa va? Bra gener att brås på, om man säger så. Kram mamma!

Till salu

...men jag avslöjar inte vad eller till vilket pris.